Här finns det lite information om dragoner och rusthåll
Till fastigheten hör det två torp. Det här är det andra. Hit fick den pensionerade dragonen flytta.
En gemensam jordkällare till båda torpen.
Dragontorpet.
Rusthåll och dragoner
Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett hemman, ett rusthåll, vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning (dragon). Som kompensation befriades rusthållare från de så kallade grundskatterna.
Rustning hade skyldighet att utrusta en man (dragon) och en häst för det svenska kavalleriet, som en innehavare av ett rusthållshemman åtog sig omkring 1682–1901. I gengäld erhöll rusthållaren skattelindring frihet från rotering, med mera, vilket gjorde det ekonomiskt förmånligt för innehavare av större hemman att åtaga sig rustning.
Källa: Wikipedia
Gården Håf/Hof var ett rusthåll. Den första rusthållaren i vår släkt var Jan Eric Jansson (min farmors farfar), se kontrakt som skrevs av honom, längre ned på sidan.
Rusthåll 63, beteckningen på dragontorpet. Här en lista på dragoner som från1683-1911. Källa boken Dragoner i Roslagen av Sven-Olof Garland.
Exempel 1, på dragonkontrakt vid Hof/Håf 63
Dragonkontrakt från år 1837
Emellan mig, Fredrik Olsson, såsom rusthållare för 63 Håf vid Roslags squadron af Kongl Liferegementers dragoncorps och drängen Olof Andersson, som blivit antagen till dragon för mitt rusthåll, är följande contrakt upprättadt och afslutadt.
1. Uti lega erhåller Olof Andersson 16 Rp 32 sk Banco
2. Uti årlig lön tre riksdaler 16 sk banco
3. Istället för åker erhåller dragon sex tunnor spannmål, hälften råg och korn i ren och strid säd, tre lass hö om 30 Ltt på lasset, tre tjog lagbunden halm, sex tunnor rågaganar, får skära två lass sjöfoder i Håfsjön vid Glädjedalen, får så på rusthållets åker två kapper linfrö och en fjärding ärter, samt äfven där sätta två tunnor potatis, får bryta på rusthållets mark, på anvist ställe, åtta tjog björklöf. Av spannmålen och penningalön utlämnas hälften om våren eller 1 april och den andra hälften om hösten efter den 1 oktober, för det uttjänte halva året.
4. Bete för sina kreatur får dragonenpå rusthållets trädesgärde till dess sädesgärdet blivit upsläppt, då bete där får begagnas.
5. Nödvändig vedbrand får tagas på rusthållets skog på anvist ställe.
6. Dragare erhålles av rusthållet till quarnresor och vedbränslets hemförande.
7. Då dragon flyttar till torpet erhåller han nödiga bonings- och uthus, men utfäster sig att åtnöjas med den gamla dragonstugan och icke påfordra någon annan förrän tre år efter nedanstående dag. Kring stugan får hagen upptaga ett halfspannland kryddtäpppa.
Med ovanstående contrakt förklarar vi oss ömsesider nöjda, som försäkras
Hof den 6 oktober 1937
Fredric F Olsson Olof O Andersson
rusthållare dragon
Olof Andersson Håfqvist, upvist och antagen. 24 nov 1837
J G Silverstolpe
Sqadronchef
Originalkontrakt 1837
Exempel 2, på dragonkontrakt vid Hof/Håf 63
Dragonkontrakt från år 1868
Emellan undertecknad rusthållaren för rusthållet nr 63 Håf vid Roslags sqvadron af Kongl. Lifregementets dragoncorps och ynglingen Johan Olof Håfqvist.
1. Skall dragonen genast efter vederbörlig inskrifning i lega erhålla tjugufem (25) riksd riksmynt.
2. Förbinder sig rusthållaren att i årlig lön till dragonen erlägga fyra (4) tunnor råg, 3/4 tunna korn, 1/4 tunna hvete, i ren och strid säd, slotta af den s k dragonängen, nittio (90) Ltt råghalm, sex tunnor agnar, fem (5) riksd riksmynt i kontanta penningar samt efter anvisning tillåtes dragonen att årligen bryta sex (6) tjog björklöf.
3. Till planteringslandet öfverlåtes till dragonen det vid dragontorpet varande land efter torpets gamla häfd, jemte 1/2 tunnland åker i dragonvreten, till vedbrand får dragonen åt sig upphugga tvenne (2) famnar kastved årligen, samt dessutom i skogen samla ris, qvistar och skatar, så mycket öfrigt till bränsle erfordras, då dragonen påkallar skall han från rusthållet erhålla dragare med tjenliga reskaper såväl till åkerns behöriga skötsel som till fodrets och vedbrands hemforsling.
Men då dragonen är på tjenstgöring, då skall rusthållaren fullgöra dragontorpets behöriga brukning. Nödigt bete för tvenne (2) egna kor och tvenne (2) får i gärdet och skog, samt nödigt gärdsel till torpets häfd eger dragoenn rättighet att af rusthållet erhålla, dock skall dragonen själf hugga gärdslet efter anvisning.
4. Skall dragonen uppstilla fordret vid torpet och den blivande spillningen skall på torpets åker utföras.
5. Får ej dragonen intaga något hyresfolk till dragontorpet, utan att rusthållets först dertill lemnat sitt bifall.
Med förstående kontrakt förklarar vi oss å ömse sidor nöjda såväl med undertecknad rusthållare som dragon, hvilket med våra egenhändiga underskrifter i vittnes närvaro bestyrkes, försäkras af
Hvittsjö den 22 november 1868
Jan Eric Jansson Johan Hofqvist
Rusthållare för nr 63 Håf
Egenhändiga namnteckningar intyga
Hj Leyonhielm I E Ström
dragon
Senaste kommentaren
02.08 | 06:39
Så fint målat! Ann har varit väldigt flitig och fick till den torra söderväggen så bra. Målarhälsningar från smedjan/ Marie
03.08 | 17:41
Jag alltid varit väldigt intresserad av gamla hus. Att lägga nytt vasstak är helt enkelt fantastiskt. Åh, så fint det blivit/ fd Gräfstabo
18.07 | 20:15
Dymlingar är mest som prydnad. Nästa vecka läggs vass/halm/färsk vass över nocken. Mer info kommer då
18.07 | 12:10
Jag förstår att det är en nock som håller ihop vindskivorna med hjälp av kilarna i dymlingarna. . Läggs vassen över denna för att på så sätt åstadkomma ett skydd i nocken?
Dela den här sidan